Ni vet de där sakerna som har stått på att göra-listan länge, länge, men som bara inte har blivit av? I vissa fall är det kanske tiden och i andra fall mer lusten som har stått i vägen för att de ska bli avbockade. Men nu vaknade jag på lördagen med en bra känsla i magen och under morgonpromenaden kände jag mig full av energi. Att börja morgonen med en promenad är verkligen ett tips för den som har möjlighet. Bara en kort stund ute i friska luften gör att man känner sig mer alert och redo att ta itu med dagen. Känslan den där morgontiden i solljuset gör också att jag kan avgöra vad som är rimligt att göra och hinna med under dagen. Det blir en bra mätstock över läget, helt enkelt. I lördags kände jag mig alltså pigg, så efter en något lyxigare helgfrukost med bland annat vattenmelon och mango, tog jag tag i de där sakerna som legat och väntat på att bli gjorda. Jag vattnade och planterade om några växter, som glädjande nog har tagit sig riktigt bra. Dessutom fick köket nya gardiner och garderoben fick sig en ganska rejäl utrensning. Den här gången gick jag verkligen efter devisen ”allt jag inte älskar ska bort”. Med några undantag för extra träningströjor som alltid är bra att ha när tvätten halkar efter….

Utrensningen gjorde att jag hittade några gamla favoriter som hade halkat längst ner i lådan. Dessutom blir det nu mer lättöverskådligt i garderoben och det är alltid ett plus för vardagsrutinerna. Under tiden som jag gick runt och småpysslade lyssnade jag på några olika program från Sommar i P1. Det är verkligen inspirerande och avslappnande tycker jag. Mindre avslappnande var ju då OS-finalen för damerna. Jag satt på helspänn i soffan och glömde helt bort skålen med choklad som jag hade tagit fram för lite fredagskänsla. Tidigare under eftermiddagen hade jag till och med passat på att lägga ett bet på en blågul vinst. Ett guld hade suttit så fint, både för laget och min personliga ekonomi då, men så blev ju tyvärr inte fallet. För stunden är såklart en förlorad match ett nederlag, men ett silver i OS måste ju, såhär ett tag efteråt, få lov att kännas som en helt fantastisk bedrift! Jag beundrar den målmedvetenhet som krävs för att ta sig till ett OS. Själv nådde jag kanske inte riktigt till Rio i helgen, men jag kunde bocka av min att göra-lista och hade tid att ta det riktigt lugnt och hemma-mysigt. Inte fy skam det heller!